Vad hände med prognoserna för 2026?
Inför 2026 fanns en ganska tydlig bild av hur den svenska ekonomin skulle utvecklas. Inflationen skulle falla, styrräntan ligga still och hushållens förbättrade köpkraft hjälpa Sverige vidare ur lågkonjunkturen. Efter flera år av snabbt stigande priser och höga räntor skulle ekonomin börja återgå till något mer normalt.
När en stor del av året nu har gått kan vi konstatera att prognosmakarna fick ganska rätt i de stora dragen. Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent, inflationen är låg och svensk ekonomi visar tecken på återhämtning. Hushållens konsumtion och framtidstro har stärkts, även om arbetslösheten fortfarande är hög och utvecklingen har varit ojämn. Samtidigt har vägen hit blivit betydligt mer dramatisk än de flesta räknade med.
Rätt om räntan, men nya risker
Riksbanken har hittills gjort ungefär det som förväntades och låtit styrräntan ligga still. Vid årets början handlade diskussionen främst om huruvida svensk ekonomi skulle återhämta sig tillräckligt snabbt och om det möjligen skulle behövas ytterligare en räntesänkning. Under året har riskbilden förändrats. Konflikten i Mellanöstern och osäkerheten kring Iran och Hormuzsundet har påverkat priserna på energi och transporter. Det har väckt frågan om inflationen kan börja stiga igen, trots att den uppmätta svenska inflationen fortfarande är låg. Riksbanken måste därför väga två risker mot varandra. En räntehöjning kan bromsa en återhämtning som ännu inte är helt stabil. Men om högre kostnader för energi, frakter och insatsvaror sprider sig till resten av ekonomin kan räntan behöva höjas för att hålla inflationen under kontroll.
Bedömarna tycks nu vara ganska överens om att nästa större ränterörelse blir uppåt. Däremot är de oense om tidpunkten. Vissa tror på en höjning redan mot slutet av 2026, medan andra räknar med att Riksbanken väntar till våren 2027.
Återhämtning, men hur stark?
Även när det gäller svensk ekonomi har utvecklingen i stora drag följt förväntningarna, men inte i en rak linje. Året inleddes svagt innan ekonomin tog bättre fart under det andra kvartalet. Hushållens konsumtion har ökat och framtidstron har förbättrats, men arbetsmarknaden är fortfarande svag. Det råder därför delade meningar om hur stark återhämtningen faktiskt blir. De senaste prognoserna pekar fortfarande mot tillväxt under både 2026 och 2027, men bedömningarna skiljer sig tydligt åt. Vissa ser framför sig en relativt snabb återhämtning, medan andra tror på en mer försiktig uppgång.
Mycket kan fortfarande förändras
Utvecklingen under det närmaste året beror inte bara på räntor och ekonomisk statistik. Det svenska riksdagsvalet kan påverka skatter, offentliga utgifter och hushållens ekonomiska utrymme. En expansiv ekonomisk politik kan stärka konsumtionen, men också öka inflationstrycket och påverka Riksbankens beslut.
Även det amerikanska mellanårsvalet kan få betydelse för svenska hushåll och investerare. Valresultatet påverkar presidentens möjligheter att driva sin politik kring skatter, offentliga utgifter och handelstullar. Det kan i sin tur få konsekvenser för världshandeln, kronan och de finansiella marknaderna. Därtill kommer utvecklingen i Mellanöstern. En upptrappning kan driva upp energi- och transportkostnaderna ytterligare, medan minskade spänningar kan ge lägre inflation och större handlingsutrymme för centralbankerna.
Grundscenariot är fortfarande en fortsatt svensk återhämtning och så småningom något högre räntor. Men 2026 har redan visat att prognosmakarna kan få ganska rätt om slutpunkten, även när vägen dit blir en helt annan än väntat.