Passiv inkomst: Bygg den med ränta istället för aktieutdelning (2026)

Att skapa en passiv inkomst i Sverige handlar i grunden om att låta kapitalet arbeta. I stället för att inkomsten enbart är beroende av tiden du lägger på ditt jobb kan sparande och investeringar över tid skapa ett kompletterande kassaflöde.

För många är utdelningsaktier det första man tänker på när det gäller passiv inkomst, men aktieutdelningar är långt ifrån det enda alternativet. Löpande avkastning kan även komma från räntebärande investeringar, exempelvis lån och krediter. SaveLends plattform är ett exempel på hur den här typen av investering kan göras. Hos SaveLend kan investerare, både privatpersoner och företag, placera kapital i krediter och på så sätt få möjlighet till löpande ränteintäkter när låntagarna betalar ränta.

Båda alternativen har olika egenskaper och risker, där aktier bland annat påverkas av bolagens utveckling och svängningar på aktiemarknaden. Medan investeringar i lån och krediter främst innebär en kreditrisk, det vill säga risken att låntagaren inte kan betala ränta eller återbetala lånet enligt plan. 

SaveLend omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. När kapitalet har investerats har du en direkt kontraktuell fordran mot låntagaren. Det innebär att det är du, och inte SaveLend, som har rätt till återbetalningar och ränta från låntagaren. Det investerade kapitalet tillhör därmed inte SaveLend och tillfaller inte heller bolaget om SaveLend, mot förmodan, skulle hamna på obestånd.

Läs mer om säkerhet och risker med investeringar innan du fattar ett investeringsbeslut.

Vad innebär det att skapa en passiv inkomst?

Passiv inkomst är ett brett begrepp. I investeringssammanhang kan det beskrivas som en inkomst som skapas genom att kapital genererar avkastning över tid. Det passiva ligger alltså i att du sätter kapitalet i arbete i stället för att själv, som vid förvärvsarbete, jobba för att få inkomsten.

”Passiv” betyder däremot inte riskfri eller helt utan arbete. Du behöver fortfarande välja hur kapitalet ska placeras, förstå riskerna och följa upp ditt sparande.

En grundprincip inom investeringar är också sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Möjligheten till högre avkastning kommer normalt med högre risk. Därför bör en strategi för passiv inkomst inte bara fokusera på hur stor avkastningen kan bli, utan även på vilken risk du tar för att försöka uppnå den.

Leva på avkastning – hur mycket pengar krävs?

En vanlig fråga är: Hur mycket pengar behöver man för att leva på avkastning?

Det finns inget belopp som gäller för alla. Två faktorer har särskilt stor betydelse:

1. Hur stor inkomst du vill få från kapitalet

2. Vilken avkastning kapitalet faktiskt genererar.

En förenklad uträkning är:

Önskad årlig inkomst ÷ årlig avkastning = kapital som krävs

Vill du exempelvis ha 5 000 kronor i månaden motsvarar det 60 000 kronor per år. Vill du ha 10 000 kronor i månaden behöver kapitalet generera 120 000 kronor per år.

Räkneexempel: Kassaflöde på 5 000 kr eller 10 000 kr i månaden

Så här ser kalkylen ut vid olika hypotetiska avkastningsnivåer:

Vid en hypotetisk årlig avkastning på 7 procent skulle alltså cirka 857 000 kronor behövas för att generera 60 000 kronor om året, motsvarande i genomsnitt 5 000 kronor per månad före skatt och eventuella förluster.

För 10 000 kronor per månad skulle motsvarande kapital vara cirka 1,71 miljoner kronor.

Det här är ett förenklat räkneexempel. De förutsätter att avkastningen är konstant och tar inte hänsyn till bland annat skatt, kreditförluster, avgifter eller variationer i avkastningen. Det ska därför inte tolkas som en prognos eller garanti.

Aktieutdelning vs. investeringar i räntebärande krediter – skillnader i kassaflöde

Både utdelningsaktier och kreditinvesteringar kan användas för att skapa avkastning, men de fungerar på olika sätt.

Aktieutdelningar

När du äger en aktie äger du en del av ett företag. Om bolaget genererar vinst kan bolagsstämman besluta att en del av vinsten ska delas ut till aktieägarna.

En fördel är att du kan få avkastning både genom utdelning och genom en eventuell värdeökning i själva aktien. Men det finns en risk för varierande aktiekurser, och det finns ingen garanti för att ett företag fortsätter att lämna utdelning. Utdelningen kan höjas, sänkas eller utebli helt.

Tidpunkterna för utdelningar varierar dessutom mellan bolag. För en investerare som vill skapa ett jämnt månatligt kassaflöde kan det därför krävas mer planering.

Ränteinvesteringar i lån och krediter

När du investerar i lån och krediter kommer avkastningen i stället från ränta som låntagaren betalar.

Det gör att avkastningens källa skiljer sig från aktier. Du är inte beroende av en stigande aktiekurs för att få ränta på en kredit, men i gengäld får du inte heller del av en eventuell kursuppgång på samma sätt som en aktieägare.

Den centrala risken är kreditrisken: att låntagaren betalar för sent eller inte kan betala tillbaka hela sin skuld. 

Hos SaveLend sker riskspridningen automatiskt med hjälp av vår ränterobot, som fördelar kapitalet över hundratals olika lån och krediter. På så sätt får en enskild kredit som utvecklas dåligt mindre påverkan på den totala investeringen. Riskspridningen minskar därmed risken för förlust, men kan inte eliminera den helt.

Det behöver alltså inte vara en fråga om aktier eller ränta. För vissa investerare kan ränteinvesteringar i stället vara ett komplement till andra delar av portföljen.

Ränta-på-ränta-effekten som strategi

Om målet är att så småningom leva på avkastning finns ytterligare ett viktigt val: ska avkastningen tas ut i dag eller återinvesteras?

När räntan återinvesteras börjar även den tidigare avkastningen generera ny avkastning. Det är detta som kallas ränta-på-ränta-effekten.

Anta exempelvis att du investerar 100 000 kronor och, enbart som ett förenklat räkneexempel, får 7 procent per år.

Efter ett år är kapitalet 107 000 kronor. Om du då tar ut avkastningen och återinvesterar dina 100 000 kronor kommer avkastningen vara 7 000 kronor till efter ännu ett år, vilket över tid skulle innebära:

• 135 000 kronor efter 5 år

• 170 000 kronor efter 10 år

• 205 000 kronor efter 15 år

• 240 000 kronor efter 20 år

Om hela avkastningen istället återinvesteras beräknas det andra årets avkastning på 107 000 kronor i stället för på de ursprungliga 100 000 kronorna.

Om samma hypotetiska avkastning på 7 procent skulle upprepas varje år och all avkastning återinvesteras skulle 100 000 kronor växa till ungefär:

• 140 000 kronor efter 5 år

• 197 000 kronor efter 10 år

• 276 000 kronor efter 15 år

• 387 000 kronor efter 20 år

Exemplet illustrerar varför tid är en så viktig faktor för ränta-på-ränta effekten. Ju längre avkastningen får återinvesteras, desto större blir effekten av att tidigare avkastning i sin tur genererar ny avkastning. Över tid kan det bidra till ett växande kapital och förbättra förutsättningarna för att skapa en passiv inkomst och på sikt leva på ränta. 

I verkligheten kommer avkastningen inte att vara exakt 7 procent varje år och investeringar kan även minska i värde. Beräkningen är därför en matematisk illustration, inte en prognos.

SaveLends egen ränta-på-ränta-kalkylator använder för närvarande 7 procent som förväntad årlig avkastning i sitt standardexempel. SaveLend anger samtidigt en målavkastning på 6,5–7,5 procent för sparstrategin Balanserad och 7–9 procent för Yield efter kreditförluster och avgifter, och före skatt. 

Vill du göra en kalkyl utifrån ditt eget startkapital och månadssparande kan du räkna på ränta-på-ränta-effekten här.

Så fungerar SaveLend som komplement i portföljen

Det finns många parametrar att ta hänsyn till när du sätter ihop din sparportfölj, men i grunden handlar det om att kombinera tillgångar så att portföljen har en lämplig förväntad avkastning i förhållande till den risk du kan och vill bära. Räntebärande placeringar kan fylla en viktig funktion i en portfölj, men det finns fler sätt att investera i räntor än genom traditionella räntefonder.

SaveLend är en sparplattform där privatpersoner och företag kan investera i lån och krediter. Det innebär att kapital investeras i lån till låntagare och att investeraren får avkastning i form av en del av den ränta som låntagaren betalar. SaveLend erbjuder olika sätt att investera i krediter.

För den som söker ett alternativ med fast löptid och fast ränta finns SaveLend Fast.

Genom sparstrategierna Balanserad och Yield fördelas kapitalet automatiskt över ett stort antal krediter. Syftet med diversifieringen är att minska beroendet av hur en enskild kredit utvecklas. Det är dock viktigt att skilja på riskspridning och riskfrihet. Även en väl diversifierad strategi kan drabbas av kreditförluster, som är en naturlig del av den här typen av investeringar.

Den som redan sparar i exempelvis aktier och fonder kan därför utvärdera krediter som ytterligare ett tillgångsslag i en bredare portfölj, snarare än som en ersättning för annat sparande. Genom att fördela kapitalet mellan olika typer av tillgångar kan portföljens beroende av utvecklingen på en enskild marknad minska.

Läs mer om säkerhet och risker med investeringar.

Vanliga frågor om passiv inkomst och ränta

Hur mycket pengar behövs för att leva på avkastning?

Det beror på hur stora utgifter du vill täcka och vilken avkastning kapitalet faktiskt genererar. För att få 10 000 kronor i månaden, alltså 120 000 kronor om året, krävs exempelvis cirka 1,71 miljoner kronor vid en hypotetisk avkastning på 7 procent före skatt, avgifter och eventuella förluster.

Vid lägre avkastning krävs ett större kapital och vid högre avkastning ett mindre kapital. Högre förväntad avkastning innebär samtidigt normalt högre risk.

Skattas passiv inkomst från ränta på samma sätt som aktier?

Det beror på hur aktierna förvaras. Ränteinkomster beskattas normalt med 30 %. Utdelningar och vinster på aktier i en vanlig depå beskattas också normalt med 30 %.

På ISK och i kapitalförsäkring beskattas däremot normalt inte enskilda utdelningar eller vinster. I stället beskattas sparandet schablonmässigt utifrån kontots värde.

Vilka är de största riskerna med att investera i krediter?

Det finns ingen garanti för att en låntagare kan fullfölja sina betalningar och kreditförluster kan därför förekomma.

Investeringar i krediter hos SaveLend omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. När kapitalet investeras på plattformen har investeraren i stället en direkt kontraktuell fordran mot låntagarna. 

Är ränteinvesteringar bättre än utdelningsaktier för passiv inkomst?

Inte generellt. Tillgångsslagen har olika egenskaper.

Aktier ger möjlighet till värdeökning och eventuell utdelning, medan ränteinvesteringar kan ge löpande ränteinkomster och påverkas av andra riskfaktorer än aktier. 

Vilket alternativ som passar dig beror på din ekonomi, sparhorisont, avkastningsförväntningar och riskvilja. 

Utvärdera om ränteinvesteringar passar dig

Att bygga en passiv inkomst är sällan en snabb process. För de flesta handlar det snarare om att successivt bygga kapital, återinvestera avkastningen och ge sparandet tid att växa.

Ränteinvesteringar kan vara ett sätt att diversifiera en portfölj, ge stabilitet och skapa ett annat slags kassaflöde än det som kommer från exempelvis aktieutdelningar. 

Men möjligheten till avkastning kommer alltid med en risk. Innan du investerar bör du därför sätta dig in i hur investeringen fungerar och vilken risk du tar. 

Vill du undersöka om ränteinvesteringar kan passa i din portfölj? Läs mer om hur SaveLend fungerar här, granska aktuella målavkastningsnivåer och sätt dig in i villkor och risker innan du fattar ett investeringsbeslut.

Investeringar innebär risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på investeringar kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Investeringar hos SaveLend omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.