Fem megatrender som formar framtidens ekonomi

Partipolitik, internationella konflikter, Trumps handelspolitik, inflation, räntor och konjunktur. Det är frågor som ofta återkommer i nyhetsrapporteringarna. De påverkar ekonomin här och nu och märks snabbt på börsen, i SEK-kursen, på bolåneräntan och till slut i våra egna plånböcker.

Samtidigt pågår förändringar som rör sig betydligt långsammare och som över tid kan få minst lika stor ekonomisk betydelse. Ny teknik förändrar hur vi arbetar och producerar. Befolkningen blir äldre. Säkerhetspolitiken påverkar hur företag organiserar sin produktion. Energisystemet byggs om samtidigt som efterfrågan på el växer. Bakom mycket av detta finns också ett växande behov av kapital.

På tio års sikt kan de här utvecklingarna förändra förutsättningarna för både världsekonomin och vår egen privatekonomi. Några av dem är redan tydligt synliga.

AI och automatisering

De senaste åren har investeringarna i artificiell intelligens vuxit snabbt. Datacenter byggs, efterfrågan på halvledare och elektricitet ökar och företag lägger stora resurser på att hitta användningsområden för tekniken.

Under det kommande årtiondet kommer resultatet av de investeringarna att börja synas tydligare. Företag kommer att automatisera fler administrativa uppgifter, analyser, kundkontakter och delar av beslutsfattandet. För att det ska ge verkliga produktivitetsvinster krävs också utbildning, fungerande data och förändrade arbetssätt. De företag som lyckas med den omställningen kan producera mer med samma resurser och få ett tydligt försprång mot konkurrenterna. Skillnaderna kan också växa mellan länder, eftersom förutsättningarna för att dra nytta av tekniken varierar med utbildningsnivå, digital infrastruktur och tillgång till kapital.

På arbetsmarknaden kommer många yrken att förändras. Teknisk kompetens blir värdefull, liksom förmågan att kombinera tekniken med affärsförståelse, ansvar och mänskligt omdöme.

En åldrande befolkning

Demografin hör till de mer förutsägbara förändringarna under det kommande årtiondet. Sverige, Europa, Kina och många andra ekonomier får en allt äldre befolkning samtidigt som barnafödandet minskar. En större andel äldre innebär ökade kostnader för pensioner, vård och omsorg. Samtidigt behöver arbetskraften räcka till både välfärden och resten av ekonomin. Redan i dag finns brist på arbetskraft inom bland annat vård, teknik och flera hantverksyrken, och den utvecklingen kan bli tydligare framöver. Det sätter press på pensionssystem, offentliga finanser och arbetsmarknad. Högre sysselsättning, senare pensionering och ökad produktivitet kan bli viktiga delar av hur länder hanterar utvecklingen.

Även konsumtionen förändras när befolkningen blir äldre. Vård, läkemedel, omsorg och olika former av teknik och tjänster riktade till äldre får en större marknad. Bostadsefterfrågan kan samtidigt utvecklas väldigt olika mellan storstäder, regionala centrum och kommuner där befolkningen minskar. 

För den enskilde blir den långsiktiga ekonomiska planeringen viktig. Hur länge vi arbetar, hur pensionen ser ut och vilket eget kapital vi hinner bygga upp under arbetslivet kommer att påverka vilka ekonomiska möjligheter vi har senare i livet.

Världshandeln ritas om

Under flera decennier byggde företag långa internationella leveranskedjor och placerade produktion där den kunde ske mest effektivt. Pandemin, kriget i Ukraina, motsättningarna mellan USA och Kina och de senaste årens handelskonflikter har förändrat kalkylen.

Försörjningssäkerhet väger numera tyngre. USA, Kina och EU vill minska beroendet av andra länder inom bland annat energi, halvledare, läkemedel, försvar och kritiska råvaror. Företag skaffar fler leverantörer, bygger större lager och flyttar viss produktion närmare sina viktigaste marknader.

Den utvecklingen kostar pengar. Produktionen blir mer motståndskraftig mot störningar, samtidigt som en del av de kostnadsfördelar som byggts upp under globaliseringen försvagas.

På tio års sikt kan världsekonomin vara tydligare uppdelad i handels- och teknikblock. Företag kan behöva olika leverantörer, tekniska standarder och lösningar beroende på vilken marknad de verkar på.

För Sverige får det stor betydelse. Vi är en liten och exportberoende ekonomi med många företag som säljer på en global marknad. Samtidigt väntar stora europeiska investeringar i försvar, energi, infrastruktur och industriell kapacitet, vilket skapar nya affärsmöjligheter.

Elektrifieringen kräver enorma investeringar

Efterfrågan på elektricitet växer från flera håll samtidigt. Transporter elektrifieras, industrin ställer om och datacenter kräver allt större mängder energi. Parallellt byggs mer solkraft, vindkraft och annan fossilfri produktion. Elnäten måste följa med i utvecklingen. På många håll har nätkapaciteten redan blivit en flaskhals, och investeringarna som krävs under de kommande åren är stora.

För Sverige blir tillgången till stabil och rimligt prissatt el en viktig fråga för industrins konkurrenskraft. Företag som planerar stora investeringar behöver kunna lita på att både elproduktion och nätkapacitet finns på plats.

Klimatförändringarna skapar ytterligare investeringsbehov. Fastigheter, vägar, vattenförsörjning och annan infrastruktur behöver anpassas till översvämningar, värme och andra väderrisker. För hushållen kan utvecklingen märkas genom förändrade kostnader för bland annat energi, transporter, boende och försäkringar.

Ett växande behov av kapital

Flera av de stora utvecklingarna möts i en och samma fråga: hur ska allt finansieras? AI-utvecklingen kräver datacenter, halvledare och el. Energiomställningen kräver ny produktion och nya elnät. Europa satsar mer på försvar. En äldre befolkning ökar kostnaderna för pensioner, vård och omsorg. Till det kommer investeringar i infrastruktur och klimatanpassning.

Stater och företag kommer därför att behöva mycket kapital under lång tid framöver. Många stater går dessutom in i perioden med en redan hög skuldsättning, och allt detta kan få betydelse för ränteläget. Styrräntorna kommer även framöver att röra sig med inflationen och konjunkturen, medan stora upplåningsbehov, geopolitisk osäkerhet och inflationsrisk samtidigt kan hålla de längre marknadsräntorna på högre nivåer.

För sparare kan det innebära att ränteplaceringar och krediter fortsätter att ha en större roll än under åren med extremt låga räntor. Ett stort finansieringsbehov skapar också möjligheter för den som tillhandahåller kapital, samtidigt som kreditbedömning och riskspridning blir viktiga när ekonomin är mer volatil.

Ekonomin 2036

Tio år är tillräckligt lång tid för att mycket ska hinna förändras, men samtidigt en tidshorisont där flera av de stora rörelserna redan går att se. 

Befolkningen åldras. Elektrifieringen fortsätter. AI införs i allt fler verksamheter. Företag anpassar sina leveranskedjor till ett förändrat geopolitiskt läge och investeringarna i teknik, energi, försvar och infrastruktur behöver finansieras.

Exakt vart det leder vet vi först i efterhand. För den som sparar långsiktigt är det därför svårt att bygga en strategi på en viss prognos om hur världen ser ut om tio år. Riskspridning mellan företag, branscher, geografiska marknader och olika typer av tillgångar blir ett sätt att förhålla sig till flera möjliga utvecklingar samtidigt.

Nästa inflationssiffra, räntebesked eller utspel från Vita huset kommer fortfarande att kunna flytta marknaderna från en dag till en annan. På längre sikt kommer också de långsammare förändringarna att sätta avtryck i företagens vinster, våra jobb, våra pensioner och värdet på vårt sparande.

På SaveLend följer vi ekonomin både här och nu och med blicken längre fram. Förutsättningarna förändras hela tiden, ibland snabbt och ibland genom de långsamma förskjutningar vi har beskrivit här. För oss är det viktigt att förstå båda perspektiven för att ligga långt fram, utveckla våra produkter i takt med omvärlden och fortsätta skapa konkurrenskraftiga erbjudanden för våra kunder.

Har du frågor, funderingar eller vill veta mer om våra produkter är du alltid välkommen att höra av dig till oss.